2 Ulf Persson Normat 1/2007
artiklar som refuserats i den matematiska tidskriftslitteraturen hör ej heller hem-
ma i Normat. Jag har tidigare skisserat min målgrupp, en ganska heterogen sådan,
och det faller sig då oundvikligt att det kan vara en viss spännvidd på bidragens
svårighetsgrad. Många artiklar förutsätter inga kunskaper utöver gymnasiet, me-
dan andra antar att läsaren är förtrogen med begrepp som t.ex. grupper, ringar
och kroppar, elementära och andra grundläggande begrepp som normalt inte före-
kommer på gymnasiekurser. Jag anser inte att detta nödvändigtvis är en defekt.
Artiklar som kan vara obegripliga av den anledningen kan ändå väcka nyfikenhet,
speciellt hos ungdomar. Och det är min förhoppning att den regelbundne läsaren
under årens lopp skall, via osmos om inte annat, bygga upp en matematisk bildning
utöver den han eller hon har formellt bibringats.
Jag har tidigare nämnt att tidskriftens skandinaviska språkdräkt utgör en värde-
full komponent, detta hindrar dock inte att man inte skall blunda för det faktum att
detta drastiskt begränsar den internationella målgruppen. Visserligen har många
utländska institutionsbibliotek traditionellt tillhandahållit Normat, jag minns att
så var f allet med Columbia University åtminstone för trettio år sedan, och jag
undrade då vad utländska läsare skulle kunna tänka sig ha för b ehållning av den,
förutom den marginella som de korta ’abstracts’ på engelska möjligen skulle kun-
na bidraga med. Det är således min ambition att varje nummer av Normat skall
innehålla en uppsats på engelska, och därmed rättfärdiga och vidmakthålla (och
möjligen utveckla) det internationella intresset.
I tillägg till rent matematiska artiklar utgör problemavdelningen en mycket vik-
tig komponent, och jag har förstått att många av Normats prenumeranter finner
just den aspekten den mest värdefulla. Givetvis som huvudredaktör är det min
ambition att hålla problemavdelningen levan de, och j ag kan också tänka mig att
knyta denna an till artiklarna genom att även publicera p roblem som har direkt
anknytning till dessa. I tillägg till problem och längre artiklar vill jag även slå ett
slag för den matematiska notisen, en kort text på högst en sida, med en illustra-
tion, som tar upp någon ofta förbisedd aspekt . Som illustration till detta låter jag i
detta mitt inledningsnummer publicera en observation om Mercator projektionen,
och som jag hoppas kommer att ha regelbundna efterföljare.
En tidskrift som anses befinna sig på marginalen får ofta press på sig att vara
mera publiktillvänd. Vilket i fallet Normat kan betyda att fler artiklar av lättsam
historisk natur publiceras på bekostnad av de mer krävande matematiska, eller att
förment matnyttiga artiklar om didaktik för gymnasielärare får breda ut sig. Jag
tänker givetvis inte intaga en fundamentalistisk attityd, utan kommer att då och
då låta publicera mera berättande artiklar, dock jag kommer att sätta en gräns.
Normat är i ett kommersiellt perspektiv en smal publikation, men dess berättigande
ligger just i denna smalhet. Normats prenumerationsvolym är inget självändamål,
däremot är dess matematiska innehåll det. Detta är en avgränsning av Normats
innehåll och ambition som dess utgivare är samstämmiga om, och jag menar att
detta även gäller dess läsare.
Med en förhoppning gränsande till övertygelse om att Normat skall visa sig
framgångsrik välkomnar jag läsarna.
Partille den 31 januari 2007