Normat 55:1, 1–2 (2007) 1
Inledning
Ulf Persson
Chalmers Tekniska Högskola
Matematiska Institutionen
SE–412 96 Göteborg
ulfp@math.chalmers.se
Jag har nu fått förtroendet att tillträda som förste icke norske huvudredaktör för
Normat. Normat har en lång historia och en förnämlig tradition vilken måste för-
valtas bästa sätt. Detta är självfallet inte lätt. Många skandinaviska tidskrifter,
med ambitionen att presentera matematiska vetenskaper p å ett tillgängligt sätt
till en bildad allmänhet, har senare tid tvingats att läggas ner, jag tänker nu
närmast svenska Elementa. Detta betyder att det knappast längre finns nå-
gon tidskrift skandinaviska språk i vilken matematik presenteras. Detta gör
det speciellt viktigt att Normat överlever, om inte annat för att hålla en inhemsk
terminologi levande.
Jag har tidigare nämnt den bildade allmänheten. Med detta menar jag i förs-
ta hand kunniga och intresserade gymnasielärare samt dessutom s peciellt hågade
gymnasister, av vilka somliga kan lockas in den matematiska banan. Skandi-
naviska gymnasier har under många decennier upprätthållit en mycket förnämlig
matematisk tradition, och det är min ambition att Normat skall utgöra en fortsatt
inspiration för dess upprätthållande i framtiden. Men jag har även i tankarna mina
akademiska kolleger. Man är som bekant bara expert inom sitt eget område och det
är min förhoppning att även professionella matematiker skall kunna en hel del
behållning av innehållet. Visst tävlar Normat här med ypperliga utländska pu b-
likationer, men i och med att Normat är en skandinavisk tidskrift hoppas jag att
den skall bidraga till en gemensam skandinavisk matematisk identitet, ja närmast
som ett slags gemensamt medlemsblad för Nordens matematiker. Men dessutom
misstänker jag att det finns många matematiska amatörer, i ordets bokstavliga
betydelse, som varken tillhör skolvärlden eller den akademiska. För dessa personer
utgör en publikation som Normat en av de naturliga kontaktytorna med den
matematiska världen. Det vore således mycket värdefullt om matematikintressera-
de gymnasister exponerade till Normat under sin skoltid skulle behålla vanan in i
vuxen ålder, speciellt om de inte skulle följa en akademisk karriär.
Vad skall en tidskrift som Normat innehålla? Svaret är e nkelt - Matematik. Ma-
tematik är notoriskt svårt att popularisera för en större allmänhet, men å andra
sidan har d et en fördel som de naturvetenskapliga disciplinerna inte äger, den kan
nämligen presentera genuin matematisk argumentation, och inte helt förfalla till
beskrivande och förenklande redogörelser. Således skall kärninnehållet i tidskriften
utgöras av artiklar med matematisk substans men med allmänt intresse. Tekniska
2 Ulf Persson Normat 1/2007
artiklar som refuserats i den matematiska tidskriftslitteraturen hör ej heller hem-
ma i Normat. Jag har tidigare skisserat min målgrupp, en ganska heterogen sådan,
och det faller sig oundvikligt att det kan vara en viss spännvidd bidragens
svårighetsgrad. Många artiklar förutsätter inga kunskaper utöver gymnasiet, me-
dan andra antar att läsaren är förtrogen med begrepp som t.ex. grupper, ringar
och kroppar, elementära och andra grundläggande begrepp som normalt inte före-
kommer gymnasiekurser. Jag anser inte att detta dvändigtvis är en defekt.
Artiklar som kan vara obegripliga av den anledningen kan ändå väcka nyfikenhet,
speciellt hos ungdomar. Och det är min förhoppning att den regelbundne läsaren
under årens lopp skall, via osmos om inte annat, bygga upp en matematisk bildning
utöver den han eller hon har formellt bibringats.
Jag har tidigare nämnt att tidskriftens skandinaviska språkdräkt utgör en värde-
full komponent, detta hindrar dock inte att man inte skall blunda för det faktum att
detta drastiskt begränsar den internationella målgruppen. Visserligen har många
utländska institutionsbibliotek traditionellt tillhandahållit Normat, jag minns att
var f allet med Columbia University åtminstone för trettio år sedan, och jag
undrade vad utländska läsare skulle kunna tänka sig ha för b ehållning av den,
förutom den marginella som de korta ’abstracts’ engelska jligen skulle kun-
na bidraga med. Det är således min ambition att varje nummer av Normat skall
innehålla en uppsats engelska, och därmed rättfärdiga och vidmakthålla (och
jligen utveckla) det internationella intresset.
I tillägg till rent matematiska artiklar utgör problemavdelningen en mycket vik-
tig komponent, och jag har förstått att många av Normats prenumeranter finner
just den aspekten den mest värdefulla. Givetvis som huvudredaktör är det min
ambition att hålla problemavdelningen levan de, och j ag kan också tänka mig att
knyta denna an till artiklarna genom att även publicera p roblem som har direkt
anknytning till dessa. I tillägg till problem och längre artiklar vill jag även slå ett
slag för den matematiska notisen, en kort text högst en sida, med en illustra-
tion, som tar upp någon ofta förbisedd aspekt . Som illustration till detta låter jag i
detta mitt inledningsnummer publicera en observation om Mercator projektionen,
och som jag hoppas kommer att ha regelbundna efterföljare.
En tidskrift som anses befinna sig marginalen får ofta press sig att vara
mera publiktillvänd. Vilket i fallet Normat kan betyda att fler artiklar av lättsam
historisk natur publiceras bekostnad av de mer krävande matematiska, eller att
förment matnyttiga artiklar om didaktik för gymnasielärare får breda ut sig. Jag
tänker givetvis inte intaga en fundamentalistisk attityd, utan kommer att och
låta publicera mera berättande artiklar, dock jag kommer att sätta en gräns.
Normat är i ett kommersiellt perspektiv en smal publikation, men dess berättigande
ligger just i denna smalhet. Normats prenumerationsvolym är inget självändamål,
däremot är dess matematiska innehåll det. Detta är en avgränsning av Normats
innehåll och ambition som dess utgivare är samstämmiga om, och jag menar att
detta även gäller dess läsare.
Med en förhoppning gränsande till övertygelse om att Normat skall visa sig
framgångsrik välkomnar jag läsarna.
Partille den 31 januari 2007