44 Normat 55:1, 44–47 (2007)
B
¨
ocker
Jesp er Bo esen, G
¨
oran Emanuelsson,
Anders Wallby, Karin Wallby
(Redakt
¨
orer):
L
¨
ara och undervisa i matematik
G
¨
oteb orgs Universitet
Nationellt Centrum f
¨
or
Matematikutbildning
ISBN 91-85143-05-7
L
¨
ara och undervisa i matematik utg
¨
or
ett urval av till svenska
¨
oversatta ar-
tiklar fr˚an en internationell konferens i
matematik didaktik anordnad av NCM
(Nationellt Centrum f
¨
or Matematikun-
dervisning) sommaren 2003, vars full-
st
¨
andiga Proceedings publicerades som
’International pespectives on mathema-
tics and learning’. Matematiker av fac-
ket intar vanligen en ganska skeptisk
attityd till matematisk didaktik,
¨
aven
om denna attityd s
¨
allan
¨
oppet artiku-
leras. Ofta v
¨
ander man sig mot den ab-
strakta metaniv˚an som i sitt h
¨
ogtravan-
de spr˚akbruk och brist p˚a konkretisering
uppleves som ’flummigt’. N
¨
ar d
¨
aremot
empiriska unders
¨
okningar noggrant pre-
senteras finner man dem alltf
¨
or specifi-
ka och saknar generella slutsatser.
¨
Aven
n
¨
ar man helhj
¨
artat h˚aller med p˚ast˚aen-
den som att s
¨
ag matematik bygger p˚a
b egreppsm
¨
assig f
¨
orst˚aelse kan man inte
annat
¨
an harmas
¨
over den f
¨
ornumstig-
het detta ger uttryck f
¨
or som vore det en
f
¨
or l
¨
arark˚aren obekant insikt. Det kan
inte f
¨
ornekas att det ligger en hel del
fog i en s˚adan kritisk attityd, och den
skeptiske matematikern kan i samling-
en finna riklig med bekr
¨
aftelse f
¨
or sina
f
¨
orutfattade meningar.
Utrymmet till˚ater inte en systema-
tisk genomg˚ang av artiklarna, s˚a l˚at mig
endast g
¨
ora ett antal nedslag. Marja van
den Heuvel-Panhuizen g
¨
or en unders
¨
ok-
ning av genderskillnad i matematisk f
¨
or-
m˚aga mellan flickor och pojkar i Hol-
land, och antyder att det finns statis-
tiska skillnader mellan de b
¨
agge k
¨
onen.
Hon finner d
¨
arvid att flickor
¨
ar b
¨
att-
re p˚a problem som kr
¨
aver noggrannhet,
d
¨
ar problemtexten
¨
ar komplex, eller d
¨
ar
problem kan l
¨
osas med standardproce-
durer, medan pojkar
¨
ar b
¨
attre p˚a pro-
blem som efterfr˚agar vardagskunskaper
om tal och m˚att, eller tal med m˚anga
nollor, eller d
¨
ar ’bakl
¨
angesresonemeng’
b eh
¨
over till
¨
ampas och visar i allm
¨
an-
het en st
¨
orre flexibilitet n
¨
ar det g
¨
al-
ler abstrakta strategier och en djupa-
re matematisk f
¨
orst˚aelse. Slutsatserna
¨
ar givetvis n˚agot sensationella och g˚ar
tv
¨
ars emot den r˚adande politiska kor-
rektheten. Givetsvis kan detta inte un-
derst
¨
odas av fortsatta empiriska studi-
er och visar p˚a den allvarliga sv˚arighe-
ten i beteendevetenskaplig forskning i
allm
¨
anhet och matematikdidaktik i syn-
nerhet.
I ett filosofiskt bidrag talar sig Paul
Ernest varm f
¨
or matematiken som kul-
tur och l˚ater sin stora k
¨
arlek till mate-
matiken komma till uttryck i
Matematiken
¨
ar en skattkammare
som inneh˚aller m˚anga av de djupaste,
mest sp
¨
annande och kraftfulla id´eer som
uppfunnits av m
¨
anskligheten... och er-
Normat 1/2007 B
¨
ocker 45
bjuder den vetenskapliga motsvarighe-
ten till poesi och ger upplyftande och
uppbyggliga erfarenheter som kan m
¨
ata
sig med relig
¨
osa s˚adana, men oberoende
av tro.
Vackra ord som vi matematiker mer
¨
an g
¨
arna inst
¨
ammer i.
Do ck enligt min mening utm
¨
arker sig
ett bidrag
¨
over alla andra. Den ryske
didaktikern Victor Firsov skriver enligt
min mening en ypperlig betraktelse
¨
over
¨
amnet M˚aste man vara intresserad av
matematik?. Utan krusiduller g˚ar han
direkt till didaktikens k
¨
arna och skri-
ver med sunt f
¨
ornuft och befriande re-
alism. Aprop˚a l
¨
arare p˚ap ekar han Att
tro att elevernas inst
¨
allning till ett
¨
am-
ne m˚aste vara detsamma som v˚ar egen
¨
ar ett misstag och att dessa m˚aste re-
sp ektera vissa elevers r
¨
attighet att av-
sky det. Han tar d
¨
od p˚a myten om sm˚a
barns uppfattning om matematik som
ett favorit
¨
amne. Det genuina intresset
f
¨
or matematik kan vi endast f
¨
orv
¨
anta
oss fr˚an ett f˚atal, och problemet
¨
ar vad
kan vi erbjuda de ointresserade. Han
p˚apekar att framg˚ang i l
¨
arandet leder
till intresse f
¨
or l
¨
arandets resultat (vilken
elev har genuint intresse f
¨
or addition av
br˚ak fr˚agar han sig retoriskt) och be-
tonar att f
¨
or det stora flertalet kan vi
inte b eg
¨
ara mer
¨
an tillfredst
¨
allelsen att
lyckas. Han f
¨
orordar d
¨
armed att kursin-
neh˚allet skall best˚a av en mindre obliga-
torisk del, som skall bem
¨
astras (elevens
ansvar), och en st
¨
orre del som skall er-
bjudas (elevens r
¨
attighet). Det
¨
ar d
¨
ar-
med viktigt att inte f
¨
or h
¨
oga krav st
¨
al-
les p˚a den obligatoriska delen, men att
den erbjudande delen skall till˚ata ele-
ven att v
¨
axa. Intresse blomstrar endast
i frihet och vissnar vid minsta tv˚ang.
Firsovs uppsats
¨
ar v
¨
ard ink
¨
op et av hela
samlingen.
Ulf Persson
J
¨
oran Friberg
Unexpected Links between Egyptian and
Babylonian Mathematics
World Scientific Publishing Co. Pte. Ltd.
New Jersey, London, Singapore, Beijing,
Shanghai, Hong Kong, Taipei, Chennai
2005
ISBN 981-256-328-8
Matematikken n˚adde en imponerende
blomstring i det gamle Mesopotamia.
Den er kjent for oss idag gjennom de
tallrike babylonske matematiske leirtav-
lene, med sine tekster skrevet med den
gamle mesop otamske kileskriften. Disse
leirtavlene skriver seg fra ulike epoker i
Mesopotamias historie, over flere tusen
˚ar. Dette tilfanget vokser jevnt og sik-
kert, etter som nye leirtavler blir gravd
ut, funnet bortgjemt i museenes sam-
linger eller dukker opp p˚a det mer eller
mindre illegale markedet. Som forfatte-
ren skriver i sitt forord, nedskrivningen
av mesopotamisk matematikkhistorie er
en dynamisk prosess, som hele tiden ut-
vikler seg og ikke tar slutt.
P˚a den annen side er matematikken
fra det gamle Egypt kjent fra et betyde-
lig mindre antall originale dokumenter.
Disse dokumentene faller i tre grupper.
Den første gruppen best˚ar av tekster fra
første del av den annet ˚artusen f.Kr.
og omfatter de to viktige papyri, nem-
lig den s˚akalte Papyrus Rhind og den
s˚akalte Moskva Papyrusen. Dessuten et
dokument som kalles lærrullen, samt en-
delig diverse interessante papyrusfrag-
menter. Alle disse er skrevet med hie-
ratisk skrift. Den andre gruppen er fra
hellenistisk og romersk tid, og er skrevet
med demotisk skrift. En tredje gruppe
fra en noe senere del av denne epoken er
skrevet p˚a gresk. Noen av disse tekste-
ne viser innflytelse av gresk matematikk
og geometri, mens andre ikke viser noen
tegn p˚a en slik sammenheng.
46 B
¨
ocker Normat 1/2007
Forfatteren presenterer i denne boken
observasjoner med utgangspunkt i ba-
bylonske tekster som viser klare paral-
leller med oppgaver en ogs˚a finner blant
annet p˚a Papyrus Rhind. Som forfatte-
ren skriver er dette en oppfatning som
st˚ar i konflikt med det herskende syn,
nemlig at det praktisk talt ikke finnes
no en slik sammenheng. Hovedhensikten
med denne boken er derfor nettopp ˚a se
p˚a egyptisk matematikk med nye øyne,
i lys av oppdatert informasjon om me-
sop otamisk matematikk.
Resultater er blitt en meget verdifull
kildebok for denne delen av matematik-
kens historie. Den er ikke lettlest, men
de som gir seg i kast med dette stoffet
vil bli rikt lønnet. Boken anbefales p˚a
det varmeste til alle som interesserer seg
for matematikkens historie.
Audun Holme
I.B.Cohen:
The Triumph of Numbers
How Counting shaped Modern Life
W.W.Norton
New York, London
ISBN-13 978-0-393-32870-7
I.B. Cohen
¨
ar en renommerad veten-
skapshistoriker k
¨
and bland annat f
¨
or
Fysikens Banbrytare som utkom p˚a
svenska i Prisma p˚a 60-talet. F
¨
orelig-
gande bok
¨
ar postumt utgiven och be-
handlar statistikens moderna genom-
brott med tonvikt p˚a 1800-talet med f
¨
or
de flesta matematiker ok
¨
anda statisti-
ker som Quetelet och Florence Nigh-
tingale (!) (den senare dock k
¨
and i and-
ra sammanhang). Boken
¨
ar tunn och
kan d
¨
armed knappast f
¨
orv
¨
antas att g˚a
p˚a djupet, avsedd som den
¨
ar f
¨
or en
bred allm
¨
anhet. Dock den lever knap-
past upp till de f
¨
orv
¨
antningar man trots
allt skulle kunna st
¨
alla p˚a den. Trots
det knappa utrymmet inneh˚aller den
m˚anga irrelevanta och l˚angrandiga ut-
vikningar (som exempelvis den om do-
maren Woolsey och bannlysningen av
James Joyces Ulysses i USA), vidare ger
den m˚anga avsl
¨
ojande tecken p˚a bris-
tande redigering. Boken har ett popu-
listiskt anslag, betydligt mera framtr
¨
a-
dande
¨
an i andra av Cohens b
¨
ocker, och
tenderar att bekr
¨
afta g
¨
angse stereoty-
p er av matematiker som kvantifieran-
de ’number-crunchers’ och matematisk
f
¨
orm˚aga sammanblandad med r
¨
aknef
¨
or-
m˚aga. Dock som f
¨
orsonande drag skall
det framh˚allas att boken
¨
ar ledigt skri-
ven, att den inneh˚aller en hel del in-
struktiva exempel som befolkningsupp-
skattningar under 1600-talet och Lavoi-
siers f
¨
ors
¨
ok att skatta ytan av den odla-
de marken i Frankrike i slutet av 1700-
talet. S˚asom bredvidl
¨
asningsbok rekom-
menderas den (om
¨
an med tvekan) med
tanke p˚a att det finns s˚a f˚a popul
¨
art
skriva b
¨
ocker med matematisk anknyt-
ning.
Ulf Persson
Siobhan Roberts:
King of Infinite Space
Donald Coxeter, The Man Who Saved
Geometry
Walker& Company
New York
ISBN-13 978-0-8027-1499-2
Coxeter illustrerar att man kan vara en
stor matematiker
¨
aven med enkla ele-
ment
¨
ara medel. Coxeters geometri
¨
ar
tillg
¨
anglig i ordets b
¨
asta bem
¨
arkelse,
och visar hur man kan n˚a djupa resultat
utan en stor teknisk maskin. Vad som
en g˚ang i tiden b
¨
orjade som en lek med
motsvarigheterna till de Platonska krop-
parna i fyra dimensioner (ett problem
som redan hade l
¨
osts p˚a 1800-talet av
Schl
¨
afi) utvecklades till en matematisk
Normat 1/2007 B
¨
ocker 47
passion som fyllde ett synnerligen l˚angt
liv. Ett l˚angt liv dock ej s˚a rikt p˚a yttre
h
¨
andelser, vilket kan vara n˚agot frustre-
rande f
¨
or en f
¨
orfattare av en biografi.
De flesta av oss k
¨
anner till Coxe-
ter diagram o ch dess associerade grup-
p er. Enkla men djupsinniga kombina-
toriska utvecklingar av de regelbundna
p olyhedrarna med vilka han
¨
ar s˚a djupt
f
¨
orknippad, och som od
¨
odligjorts i en
Bourbaki volym, kanske en av de mest
lyckosamma i denna serie. Det ironiska
i detta kan knappast undg˚a m˚anga l
¨
a-
sare, ty Coxeters fokusering p˚a ˚ask˚adlig
klassisk geometri har ofta st
¨
allts i mot-
sats till Bourbakisternas formella ambi-
tioner. Dieudonn’es stridsrop Ned med
Euklides. D
¨
od ˚at trianglar ger en f
¨
ore-
v
¨
andning att kasta den v
¨
alk
¨
ande bour-
bakisten in i rollen som skurk i denna
b ok, och Coxeters livsg
¨
arning framst
¨
al-
les s˚aledes som att sl˚a vakt om den klas-
siska geometrin och r
¨
adda den fr˚an att
dr
¨
ankas i den abstrakta modernismens
syndaflod. En bok beh
¨
over en hj
¨
alte
och f
¨
orfattarinnan skyr inga
¨
overdrif-
ter n
¨
ar det g
¨
aller att exaltera Coxeter
i denna roll. ’Regular Polytopes’ liknas
vid Dawins ’Om arternas uppkomst’ ,
och Coxeter sj
¨
alv j
¨
amf
¨
ores med Einste-
in. Den matematiskt bildade kan le ˚at
detta, den matematiskt oskyldige kan
riskera att f
¨
orvillas. Det
¨
ar dock synd,
Coxeter st˚ar stadigt p˚a sina egna ben.
Coxeter f
¨
oddes i England 1907. Enda
barnet till tv˚a till varanda n˚agot mis-
sanpassade f
¨
or
¨
aldrar som s˚a sm˚aningom
skulle skiljas, ett steg vilket f
¨
or
¨
ovrigt
b eredde den unge pojken ett k
¨
anslom
¨
as-
sigt trauma han aldrig helt skulle
¨
over-
vinna. Hans Edwardianska barndom as-
socierar till Lewis Carroll, och avsnit-
tet om hans studietid vid Cambridge
under vilken han minglade med Hardy
och Littlewood och Wittgenstein (
¨
aven
om han fann den senare helt obegrip-
lig) stimulerar likaledes l
¨
asarens nostal-
giska b
¨
ojelser. Ett ’Post-Doc’ vid Prin-
ceton vidgade hans matematiska vyer,
utan att f
¨
or den skull avleda honom fr˚an
hans redan valda huvudf˚ara. Strax d
¨
ar-
efter hade han funnit sig en gem˚al, men
det planerade gifterm˚alet f
¨
oregicks av
tragik i form av faderns ov
¨
antade d
¨
od.
Den naturliga utvecklingen hade v
¨
al va-
rit en ˚aterv
¨
ando till England, men
¨
odet
ville annorlunda. En m
¨
ojlighet
¨
oppnade
sig i Toronto vars matematiska institu-
tion han skulle vara trogen fram till sin
d
¨
od (2004) n
¨
armare sjuttio ˚ar senare.
Escher och Buckminster Fuller asso-
cieras ofta med Coxeter under dennes
senare ˚ar. Eschers gravyrer utg
¨
or char-
merande illustrationer till den av Coxe-
ter omhuldade geometrin, dock utan att
riktigt n˚a ut
¨
over matematikernas tr
¨
ang-
re krets, medan Fullers geodetiska do-
mer har haft en vida st
¨
orre genomslags-
kraft. Coxeter uppt
¨
ackte och uppmunt-
rade den holl
¨
andske grav
¨
oren, som tyck-
tes ha en helt intuitivt s
¨
att att n
¨
arma
sig och visualisera geometrin, och Coxe-
ter blev sj
¨
alv f
¨
orem˚al f
¨
or Fullers offentli-
ga hyllningar, men relationerna med den
senare f
¨
ors
¨
amrades drastiskt.
F
¨
orfattarinnan Roberts
¨
ar sj
¨
alv ing-
en matematiker,
¨
aven om hon tillst˚ar en
djup uppskattning av matematiken un-
der sin skoltid, och hon g
¨
or tappra f
¨
or-
s
¨
ok att f
¨
orklara och propagera f
¨
or den
matematik som naturligt upptr
¨
ader n
¨
ar
man ber
¨
attar om Coxeter. Jag misst
¨
an-
ker dock att huvudsakligen matemati-
ker kommer att lockas av boken, och
detta
¨
ar synd. Som antytts ovan, Coxe-
ter borde utg
¨
ora en tacksam ink
¨
orsport
till matematikens underland f
¨
or mer
¨
an
en Alice.
Ulf Persson