Normat 1/2007 B
¨
ocker 45
bjuder den vetenskapliga motsvarighe-
ten till poesi och ger upplyftande och
uppbyggliga erfarenheter som kan m
¨
ata
sig med relig
¨
osa s˚adana, men oberoende
av tro.
Vackra ord som vi matematiker mer
¨
an g
¨
arna inst
¨
ammer i.
Do ck enligt min mening utm
¨
arker sig
ett bidrag
¨
over alla andra. Den ryske
didaktikern Victor Firsov skriver enligt
min mening en ypperlig betraktelse
¨
over
¨
amnet M˚aste man vara intresserad av
matematik?. Utan krusiduller g˚ar han
direkt till didaktikens k
¨
arna och skri-
ver med sunt f
¨
ornuft och befriande re-
alism. Aprop˚a l
¨
arare p˚ap ekar han Att
tro att elevernas inst
¨
allning till ett
¨
am-
ne m˚aste vara detsamma som v˚ar egen
¨
ar ett misstag och att dessa m˚aste re-
sp ektera vissa elevers r
¨
attighet att av-
sky det. Han tar d
¨
od p˚a myten om sm˚a
barns uppfattning om matematik som
ett favorit
¨
amne. Det genuina intresset
f
¨
or matematik kan vi endast f
¨
orv
¨
anta
oss fr˚an ett f˚atal, och problemet
¨
ar vad
kan vi erbjuda de ointresserade. Han
p˚apekar att framg˚ang i l
¨
arandet leder
till intresse f
¨
or l
¨
arandets resultat (vilken
elev har genuint intresse f
¨
or addition av
br˚ak fr˚agar han sig retoriskt) och be-
tonar att f
¨
or det stora flertalet kan vi
inte b eg
¨
ara mer
¨
an tillfredst
¨
allelsen att
lyckas. Han f
¨
orordar d
¨
armed att kursin-
neh˚allet skall best˚a av en mindre obliga-
torisk del, som skall bem
¨
astras (elevens
ansvar), och en st
¨
orre del som skall er-
bjudas (elevens r
¨
attighet). Det
¨
ar d
¨
ar-
med viktigt att inte f
¨
or h
¨
oga krav st
¨
al-
les p˚a den obligatoriska delen, men att
den erbjudande delen skall till˚ata ele-
ven att v
¨
axa. Intresse blomstrar endast
i frihet och vissnar vid minsta tv˚ang.
Firsovs uppsats
¨
ar v
¨
ard ink
¨
op et av hela
samlingen.
Ulf Persson
J
¨
oran Friberg
Unexpected Links between Egyptian and
Babylonian Mathematics
World Scientific Publishing Co. Pte. Ltd.
New Jersey, London, Singapore, Beijing,
Shanghai, Hong Kong, Taipei, Chennai
2005
ISBN 981-256-328-8
Matematikken n˚adde en imponerende
blomstring i det gamle Mesopotamia.
Den er kjent for oss idag gjennom de
tallrike babylonske matematiske leirtav-
lene, med sine tekster skrevet med den
gamle mesop otamske kileskriften. Disse
leirtavlene skriver seg fra ulike epoker i
Mesopotamias historie, over flere tusen
˚ar. Dette tilfanget vokser jevnt og sik-
kert, etter som nye leirtavler blir gravd
ut, funnet bortgjemt i museenes sam-
linger eller dukker opp p˚a det mer eller
mindre illegale markedet. Som forfatte-
ren skriver i sitt forord, nedskrivningen
av mesopotamisk matematikkhistorie er
en dynamisk prosess, som hele tiden ut-
vikler seg og ikke tar slutt.
P˚a den annen side er matematikken
fra det gamle Egypt kjent fra et betyde-
lig mindre antall originale dokumenter.
Disse dokumentene faller i tre grupper.
Den første gruppen best˚ar av tekster fra
første del av den annet ˚artusen f.Kr.
og omfatter de to viktige papyri, nem-
lig den s˚akalte Papyrus Rhind og den
s˚akalte Moskva Papyrusen. Dessuten et
dokument som kalles lærrullen, samt en-
delig diverse interessante papyrusfrag-
menter. Alle disse er skrevet med hie-
ratisk skrift. Den andre gruppen er fra
hellenistisk og romersk tid, og er skrevet
med demotisk skrift. En tredje gruppe
fra en noe senere del av denne epoken er
skrevet p˚a gresk. Noen av disse tekste-
ne viser innflytelse av gresk matematikk
og geometri, mens andre ikke viser noen
tegn p˚a en slik sammenheng.